Har hunnit med en skidtur uppe på Bondjön med Oddan idag. Hade tänkt att åka och titta på när de andra draghundsmänniskorna tävlade (bara en träningstävling) igår, lördag, men såg att de bytt ställe de skulle vara på precis innan ja gick å la mig på fredan. De skulle ha vart på Bondsjön men ändrade till Norrstig och dit upp har ja inte vart med än så orkade inte bege mig ut och leta var de va... tror jag vet vart, men är inte riktigt säker, så det blev sovmorgon och en slödag igår!
Men idag så tog vi oss ut i spåret i alla fall. Körde i en ca 40 min plus 10 min uppvarvning och nedvarvning. Det var inte så kallt, en minus 4 kanske, men spåret var väldigt hårt och isigt så fort gick det vill ja lova. Speciellt nedför. Odd gillar när det går lite nedför, då vill han springa fort fort fort! Uppför har han inte lika brotomt, då tycker han att det räcker med att trava snabbt :) Men jag tycker att han jobba på riktigt bra nästan hela tiden, även i uppförsbackarna såg man ju att han tog i och han fortsatte på hela tiden utan tecken på att vilja stanna. Vi tog dock små kort korta pauser några gånger och då stanna vi å myste ett tag och så fick han kampa och leka en sväng (och jag pusta ut efter nån lång uppförsbacke). Kopplade även lös honom i de allra värsta nedförsbackarna, så vart det lite mindre risk för att vi skulle krocka eller ännu troligare, att jag skulle ramla ^^ Jag ramlade dock bara ett par gånger. Varav ena gången faktiskt va i uppförsbacke... Men jag överlevde med bara ett par blåmärken på knäna, sån tur är så stannar ju poddan direkt ja ramlar och kommer fram till mig, han verkar dock inte bry sig så mycket.. han vill ju iväg å fortsätta dra! De första gångerna kunde han ju vara lite skeptisk mot både skidorna å stavarna, men nu skiter han i dom vilket är skönt. Han skäller dock fortfarande ut mig innan vi kommit iväg och jag håller på att ta på mig skidorna :)
Måste även säga att han va riktigt duktig i vissa av det skitbranta uppförsbackarna! Han drog mig nästa själv upp för dom (med lite halvkvävd peppning från mig, som försöker staka sig upp på ett någorlunda värdigt sätt) Han jobba på riktigt fin, fast ibland, troligtvis när ja försökte peppa lite mycket kanske, så stanna han upp och vände sig om. Då i lite halvpanik får ja ropa åt honom "framåt! framåt!", samtidigt som jag börjar glida bakåt, ganska snabbt... Vissa av backarna är lite för branta, enligt mig och Odd, jag skulle nog aldrig ta mig upp där själv. Så det är tur att jag har min Odd då :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar