Och där kom snön. Ett rätt ordentligt snöfall faktiskt, mysigt :) men de smälter nog bort rätt fort de.
Igår vart de lite lydnadsträning på kvällen tillsammans med U och hennes söta tollare. Så jag tog då chansen att bli både kommenderad och filmad, det tackar jag så mycket för! Försökte hålla det så tävlingslikt som möjligt (inte bry mig om nått blev fel etc) och bara beröm mellan momenten. Jag vet ju att alla moment inte är tävlingsklara än men nu fick jag se exakt hur de (inte)funkar i en lite tävlingsliknande situation.
Vi körde bara momenten som kommer på Patrullydnaden nu (förutom sättande under gång, den tog jag istället för hopp över hinder, eftersom vi inte hade nått hinder).
Uppvärmningen blev dock rätt kort, ut ur bilen, prata lite med U, leka lite med Odd och belöna några ingångar, sen så ställde vi upp för att köra. Förhoppningsvis få får vi lite mer tid på oss på den riktiga tävlingen.
Det vart också lite publik i form av två små barn och deras pappa som stod och kollade en stund. En av barnen lekte även med en av två fotbollar (Odd ÄSKAR fotbollar över allt annat) som låg ute på planen, alldeles i närheten av oss och Odd jobbade på så fint ändå och funderade inte ens på att springa dit! Skit imponerad är jag! Han jobbade faktiskt på riktigt fint både i linförigheten och transporterna mellan momenten, hade alltid bra koll på mig och va fokuserad om än något för hypad..
Han blir lite så när han inte får belöning efter några moment, ännu mera taggad och ännu mera intensiv, ibland så de bara skakar i hela kroppen på han. Men oftast kunde han hantera det, men ett par gånger slog det över lite och han nöp tag i jackärmen på mig. Fast han släpper fort när jag bara blir passiv och tar upp fokus igen riktigt fint, han hade mycket svårare att behärska sig själv i början av året, vilket va en av orsakerna till att vi lade tävlandet på hyllan ett tag, för det va inge kul när han stressade upp sig så. Varken för honom eller mig. Men nu känner jag att jag har fått en mer avslappnad inställning till tävling och dom enorma prestationskraven jag förut hade på mig själv (och då tyvärr oundvikligen på Odd också) har nu börjat släppa och jag kan oftast känna att vi går in för att ha kul tillsammans. Men självklart så finns ju fortfarande tävlingsmänniskan i mig kvar. Jag vill ju vinna. Jag vill göra det allra bästa vi bara kan för jag vet hur bra vi kan vara och det är fortfarande ett mål. Men inte det största målet.
Man ser i början att han slänger ett öga mot U när hon börjar kommendera, men han tittar snabbt tillbaka till mig och då börjar jag gå. Utan nått fotkommando, för jag kände redan då att va övertaggad och då är de bara bättre att låta han jobba, han vet ju vad han ska göra och hade han då fått ett fotkommando kändes det som att han skulle gå igång ännu mera och jag är inte säker att han hade kunnat hantera det i de tillstånd han va i då så att säga.. Detta är nått jag måste tänka på i tävling också: är han så pass lugn att han kanske behöver ett "fot" för att skärpa till sig, eller är han redan så gasad att han går bättre utan? Hur jag kan använda själva fotkommandot är nått jag får experimentera mer med.
Själva fotgåendet tyckte jag va helt OK. Han kan ha trängt och ev plogat lite, sen tror jag nått sättande vart lite snett men han hade riktigt fint fokus och ögonkontakt.
Läggande under gång vart riktigt fint, förutom att han nafsade i ärmen i början.. men denna gång så prövade jag att bara fortsätta och då släppta han och gjorde ett riktigt fin läggande. Rumpan skulle dock kunna få skynda sig i backen lite ;)
Kryp vart en ren kattastrof och tja, de håller inte i en sådan stressnivå helt enkelt, men det visste/antog jag redan och det momentet är inte heller helt klart. Ska bygga vidare på lugnet i krypet och sedan smyga in det i lite kedjor (och på nya ställen).
Och ja, samma sak med framförgåendet. Momentet är inte klar och funkar inte i mer stressade samanhang. Måste dela upp det mer och bli tydligare i vad jag vill ha (att han går långsamt framför mig med fokus framåt) just nu så har han lite bråttom och det blev lite långt att gå så han nosa lite och gick lite här å där, ingen riktig koll på vad vi skulle göra förutom att gå typ framför mig. Lite bättre på tillbakavägen dock och stoppen framför mig börjar se bra ut.
Kom även just på att jag kan ju inte använda samma ord (före) som på patrulleringen... det betyder ju att han självklart får gå och nosa i backen å ha sig och även dra i kopplet, till en viss del i alla fall, bara han håller sig framför mig (fast han får ju gå bredvid/bakom mig också om han vill check nått eller liknande). Så nej, trotts att det "står i reglerna" att man ska använda de ordet till både lydnaden och patrull så kommer vi icke att göra så. Framförgåendet kommer nu att heta "saakta".
Inkallning med läggande är också helt okej. Visst man kan önska att han fick stopp lite snabbare, men med den fart och kroppsbyggnad som han har så är det ju inte helt lätt kan jag tänka mig och man får tänka på att det säkert sliter på kroppen också. Men lite mer tryck in vid andra inkallningen kan vi jobba på (nu vart anståndet dock rätt kort så det kan ju va lite därför) sen så var sättandet också en smula snett.
Apporteringen va fin, men lite mer tryck in vill jag allt ha. Ska vi jobba på genom att så fort han tagit tag i den så vänder jag och springer bortåt så får han jaga ikapp och kampa när han kommer fram. Det gör vi för att få snabba vändningar så fort han har griper apporten och sedan fasar vi bort att jag springer.
Sättande under gång. Ja, dels så taggade han ju igång här igen och nöp tag i jackan, men släpper hyfsat fort. Själva stoppet var snabbt men denna lilla rumpa tar ju sådan tid på sig att landa... hmm vi får jobba med på detta.
Allt som allt så är jag nöjd med Poddan, det som inte funkade helt hundra var antingen inte helt färdiga moment eller småsaker som vi inte träna på länge. Men jag känner att vi måste jobba fram en ordentlig uppvärmningsrutin för att få honom i rätt sinnesstämning (och mig också för den delen) för visst, han kan ju hålla ihop hyfsat bra trotts att han är övertaggad (som på filmen) men han går ju fortfarande inte optimalt, lite mera lugn skulle jag vilja få in, han kändes lite som en tickande bomb. Fokus hade han, på mig, vilket är bra men vi behöver nog flytta lite fokus till själva uppgifterna också.
Nu kommer vi förhoppningsvis inte att börja med lydnaden på Patrulltävlingen och får han då jobba av sig lite både i spåret och på patrulleringen så tror jag att lite av lugnet kommer på köpet, men jag måste fortfarande klura på upplägget för uppvärmningen..
Hur som så är det i alla fall en ordentlig förbättring jämte förra tävlingen (tidigt i våras nån gång). Nu har han ju verkligen fokus på mig, bryr sig inte alls i att nån kommenderar oss och ska inte gå och titta på allt, vilket han gjorde på förra tävlingen, helt borta va han. Nä, nu känns han mycket säkrare på nå vis, samma tryck men fokusen och energin riktad mot mig istället för allt runt om. Känns som att det kommer gå riktigt bra på tävlingen, han har liksom börjat visa mer av rätt attityd i mer stressade/annorlunda sammanhang (ex tävlingssammanhang) och med rätt attityd så kommer nog det andra, fast jag skulle vara nöjd med att enbart få en härlig attityd och fokus på tävlingen, dom andra moment känns inte så viktiga :)
