Har hunnit träna på lydnad, med andra och inte själv (duktigt av mig där), tre gånger sen sist. I söndags va det som sagt träning i DAGAB-hallen tillsammans med Madelen & Sting. Tränade även med dom på måndag kväll på parkettens parkering och idag vart det en sväng uppe vid Högslätten med Kristina.
Och till söndagens träning så tog vi faktiskt sparken dit :) Det va riktigt skönt och Poddan drog på bra och på vägen hem så åkte vi en omväg genom kragom, så det blev en ca 30 min dit och en 45 min hem (dock så va poddan inte särskilt lugn under träningen för det, han va lite mer upp i gasen än förra gången i DAGAB)
Alla träningarna har gått i lita samma spår: kontakt i fotposition vid störning. Har haft Odd vid sidan, utan kommando, med klicker och godis i högsta hugg och så har Madelen fått, beväpnad med Podds apportbock, kommendera, störa och vifta lite med apporten framför oss medan jag klickar för att han håller fokus på mig trotts att han viiill kolla på Madelen :)
Han skötte sig riktigt bra och man verkligen ser hur han ansträngde sig, kommer på sig själv lite nu å då när han tittat bort och ibland så gick nästan ögonen i kors på han. Men man märker att han blir trött av det, mycket tröttare än när vi går "vanligt" fot med kommando och lite tempo hela tiden, då har han lättare att hålla fokus tycker jag, förutom i vissa situationer vill säga, som t.ex tävling.. Så det ska vi fortsätta lägga mycket tid på så att vi får fram det frivilligt även i tävlingssituationer.
Det blev även lite hakan i backen och fjärren som vi fortsätter med att han får springa ut till fällen frivilligt och sedan göra några skiften och få belöning bakom sig. Jag måste dock verkligen hålla på kriterierna och om jag ser att det är på väg att bli fel avbryter direkt, som Madelen var så snäll att påpeka :) Är så bra att träna med någon annan! Särskilt nån som har samma tänk som ;)
På måndagen fortsatte vid med fotträning som innan och nu fattade han direkt vad vi höll på med! Fortfarande så gäller ganska korta pass så att han orkar koncentrera sig och avbryta med lek lite nu å då. Men man börjar kunna utmana honom lite mera.
Idag när vi va uppe på högslätten och tränade så var det dock lite svårare tyckte mr. hanhund, det var mycket spännande dofterna överallt, fantastiskt tyckte han. Men när han jobbade så jobbade han bra, fast så fort jag "släppte" honom eller han fick sitt "hopp-å-lek" så for han iväg och roade sig själv, utan nån tanke på mig, trotts all pannkaka jag hade i fickan. Men han kom ju glatt när jag ropa på han i alla fall.
Vi började med att bara belöna när han höll sig i fotposition och höll fin kontakt trotts störning i form av Kristina och Trixa som tränade en bit bort. Han va lite disträ men allt som allt duktig. Kände dock att jag kunde glömma bort mig och köra lite för långa pass.. måste tänka på det!
Sedan blev det en platsligg på ca 4-5 min (Podd fick ligga med iaf halva kroppen på pläden) han va seg på att lägga hakan i så det måste vi träna mer på i olika situationer och miljöer. Han låg annars riktigt bra och stilla, lyfte hakan nån decimeter för att snusa lite i vinden ett par gånger men annars så.
Sen så fick vi även Kristina till att agera störning tillsammans med apportbocken. Man märkte att det va lite svårare än förra gången, nytt ställe, ny person och så kanske han började bli lite less på denna, inte allt för fartfyllda övning. Men han gjorde det riktigt bra ändå och han fick till och med hämta apporten några gånger på slutet, vilken lycka! Fast han tugga/rulla den lite ett par gånger på vägen in, de brukar han inte göra, misstänker nästan att det va på grund av snön (dels de som fastnat på apporten och dels de som han glupa i sig alldeles innan han skulle hämta den)
Vi hann även träna en sväng på att både Madelen och Kristina tog Podd i kopplet och gick iväg en sväng med honom. Han skötte sig faktiskt skitbra och tycket det var roligt, han fick massa korv å godis :> Känns skönt att han börjar släppa det här med att det har vart så hemskt när någon går iväg med honom.
Så jag tror att podd hade hoppats på nått lite mera fartfyllt (han vart helt tokig när han fick kampisen och vart lite överlycklig :) Så vi kanske får blanda lite om han är lika hypad på nästa träning så att han faktiskt får springa lite också. Men nu hoppas vi i alla fall på fint väder och inge mera snö, så ska vi bege oss ut i skidspåret imorgon! Blir riktigt kul de
onsdag 30 januari 2013
söndag 27 januari 2013
Överladdad Podd
Träningen i DAGAB-hallen började lite senare idag, nämligen kl ett istället för nio vilket var väldigt skönt. Blogginlägg om det kommer.
Igår var det ju bara å stiga upp tidigt för att åka på patrulleringsträning och sedan möte med vårt Hundtjänstbefäl i kramfors.
Oddan var otroligt jättetaggad och kunde inte gå ordentligt i kopplet de första 5-10 minuterna i alla fall... Han gör ju sina galna katapult-ryck när han blir förväntansfull/stressad och då kan han för allt i världen inte hålla sig till min långsamma takt. Tortyr tycker han att det är och att han måste ha på sig det kliande täcket, för att det är minus 20 ute, gör det ju inte lättare att koncentrera sig.. Men tillslut så lugnade han sig och gick riktigt fint, tills vi skulle patrullera då, då va han så jävla taggad alltså, det finns nog ingenting i hela världen som är så roligt som att köra patrullering tycker Odd!
Och det är ju bra, att han tycker det är kul och jobbar på bra, mindre roligt är han han ligger på och drar som fan, minst sagt. Men det är mitt fel att han gör så och har så svårt att få bort det, jag lät ju honom göra det från början, dels för att oerfarna jag inte ville "förstöra" något och störa hans koncentration när vi började med patrullträningen och dels för att jag fick höra av mer erfarna förare att "han kommer lugna sig sedan, när han förstår att det kommer inte gå snabbare" (man ska gå i väldigt långsam takt när man patrullerar, så att soldaterna hinner med) men jag kan ju säga att dom i så fall aldrig tränat en malle förut.. och särskilt inte en Odd.
Så det har ju lätt fram till att han drar, ordentligt, på patrulleringen (han kan lugna sig efter ett tag, men då måste man patrullera en bra bit först) och ja, han lugnade sig lite mot slutet nu i alla fall. Vi körde bara en kort kort sträcka där vi först försökte få upp en vindmarkering och den tog han, fast han vinda upp spåret först och sprang längs det fram till figgen (vinden var väldigt svag och snurrade mycket). Sedan så fick han även ett ljud som kom bakifrån honom efter att vi ställ upp oss för att starta. Tog han också fint, lite fundersam i början med sedan drog han på utåt, då höll jag emot (för glatta livet) och efter några sekunder så kom han på sig själv och satte sig ner riktigt fint, då fick han först kampa med mig, sätta sig ner igen och sedan klartecken på att gå ut till figgen när han satt tyst och fint. Det känns som om han faktiskt börjar, i alla fall nästan, få in detta med sitt-markeringar lite nu, bara han får lite tid å tänka så väljer han sedan att sätta sig.
Vi tränade att gå "före" på vägen tillbaka och då gjorde han det faktiskt riktigt snyggt och drog nästan inget även fast han lyssnade och hade koll ut i skogen, han är så jäkla härlig när han går in i den sinnesstämningen eller vad man ske säga! Måste få till det på själva patrulleringen och särskilt i starterna. Podd hittade även ett spår (där figguranten hade gått ut tidigare) på vägen tillbaka, då berömde jag honom och uppmanade han sedan att sitta lite lugnt, vilket han gjorde.
På patrulleringen så kommer jag nu att träna på att han måste gå lugnt och samlat redan från början, inte tjurdra och hetsa framåt. Misstänker nästan att lite av hans "tänk" kommer från dragträningen där.. för man ser verkligen hur han tar i! Vilket han ju ska göra, och de senaste gångerna verkligent har gjort, på dragen när det blir tungt/tar stopp: ta i tills det släpper. Och det vill man ju inte precis ha i patrulleringen, utan där måste vi träna på betydelsen "före": gå långsamt framför mig och var brädd på att hitta något/någon, och att det inte är samma sak som "kör!" eller "framåt!": ta i så mycket du kan, (tanken har väll dyke upp om kanske "före" och "framåt" låter för lika och att han taggar igång lite pga det, men jag vet inte... de låter ändå rätt olika och används ju i rätt olika situationer..?)
Kommer även träna mycket "fööre" på sidan om och även lägga upp träningen så att han kanske rätt ofta får ljud bakifrån, för att få honom att tänka på att det kanske inte är bara där framme det roliga är. Ska även pröva med att gå flera patrullsträckor där han inte får någon markering alls och även stillasittande bevakning där han får, helst, sitta ganska länge och så kommer ljudet när han är lugn och fokuserat och försvinner om han börjar hetsa upp sig.
Funderar även på om jag ska köpa en ny sele som jag patrullerar i istället för halsbandet. Dels för att det inte är bra för hans hals och nacken när det drar och rycker (för även om vi kommer få ner draget under patrulleringen kommer vi nog aldrig få bort det helt) sedan kanske det blir ännu tydligare för honom att "Selen: nu är det patrullering och långsam takt som gäller, Halsband: nu är det vila/promenad/uppmärksamheten på mig som gäller". Den selen jag funderar på att köpa är denna från Ruffwear: http://www.ruffwear.com/Web-Master-Harness_2?sc=2&category=1131. Den är ju inte heller så lik varken drag- eller spårsele så han borde ju få ganska lätt att skilja på dem och den verkar vara rätt stabil och bra. Blir ju även lite smidigare när man t.ex får ett spårupptag och ska börja spåra, man slipper ju en massa trassel med att ta fram och på spårselen utan då är det bara att slänga fram linan och ner med kopplet så är man ready to go lixom. Kännde på förra övningen att det tog en jävla massa onödig tid att både ta fram och bort den där jäkla selen, å de va inte helt lätt heller med ryggsäcken på.
Men nu så blir det förhoppningsvis mer träning med tjänstehundsgänget framöver!Ser både jag och Oddan fram emot! :)
Igår var det ju bara å stiga upp tidigt för att åka på patrulleringsträning och sedan möte med vårt Hundtjänstbefäl i kramfors.
Oddan var otroligt jättetaggad och kunde inte gå ordentligt i kopplet de första 5-10 minuterna i alla fall... Han gör ju sina galna katapult-ryck när han blir förväntansfull/stressad och då kan han för allt i världen inte hålla sig till min långsamma takt. Tortyr tycker han att det är och att han måste ha på sig det kliande täcket, för att det är minus 20 ute, gör det ju inte lättare att koncentrera sig.. Men tillslut så lugnade han sig och gick riktigt fint, tills vi skulle patrullera då, då va han så jävla taggad alltså, det finns nog ingenting i hela världen som är så roligt som att köra patrullering tycker Odd!
Och det är ju bra, att han tycker det är kul och jobbar på bra, mindre roligt är han han ligger på och drar som fan, minst sagt. Men det är mitt fel att han gör så och har så svårt att få bort det, jag lät ju honom göra det från början, dels för att oerfarna jag inte ville "förstöra" något och störa hans koncentration när vi började med patrullträningen och dels för att jag fick höra av mer erfarna förare att "han kommer lugna sig sedan, när han förstår att det kommer inte gå snabbare" (man ska gå i väldigt långsam takt när man patrullerar, så att soldaterna hinner med) men jag kan ju säga att dom i så fall aldrig tränat en malle förut.. och särskilt inte en Odd.
Så det har ju lätt fram till att han drar, ordentligt, på patrulleringen (han kan lugna sig efter ett tag, men då måste man patrullera en bra bit först) och ja, han lugnade sig lite mot slutet nu i alla fall. Vi körde bara en kort kort sträcka där vi först försökte få upp en vindmarkering och den tog han, fast han vinda upp spåret först och sprang längs det fram till figgen (vinden var väldigt svag och snurrade mycket). Sedan så fick han även ett ljud som kom bakifrån honom efter att vi ställ upp oss för att starta. Tog han också fint, lite fundersam i början med sedan drog han på utåt, då höll jag emot (för glatta livet) och efter några sekunder så kom han på sig själv och satte sig ner riktigt fint, då fick han först kampa med mig, sätta sig ner igen och sedan klartecken på att gå ut till figgen när han satt tyst och fint. Det känns som om han faktiskt börjar, i alla fall nästan, få in detta med sitt-markeringar lite nu, bara han får lite tid å tänka så väljer han sedan att sätta sig.
Vi tränade att gå "före" på vägen tillbaka och då gjorde han det faktiskt riktigt snyggt och drog nästan inget även fast han lyssnade och hade koll ut i skogen, han är så jäkla härlig när han går in i den sinnesstämningen eller vad man ske säga! Måste få till det på själva patrulleringen och särskilt i starterna. Podd hittade även ett spår (där figguranten hade gått ut tidigare) på vägen tillbaka, då berömde jag honom och uppmanade han sedan att sitta lite lugnt, vilket han gjorde.
På patrulleringen så kommer jag nu att träna på att han måste gå lugnt och samlat redan från början, inte tjurdra och hetsa framåt. Misstänker nästan att lite av hans "tänk" kommer från dragträningen där.. för man ser verkligen hur han tar i! Vilket han ju ska göra, och de senaste gångerna verkligent har gjort, på dragen när det blir tungt/tar stopp: ta i tills det släpper. Och det vill man ju inte precis ha i patrulleringen, utan där måste vi träna på betydelsen "före": gå långsamt framför mig och var brädd på att hitta något/någon, och att det inte är samma sak som "kör!" eller "framåt!": ta i så mycket du kan, (tanken har väll dyke upp om kanske "före" och "framåt" låter för lika och att han taggar igång lite pga det, men jag vet inte... de låter ändå rätt olika och används ju i rätt olika situationer..?)
Kommer även träna mycket "fööre" på sidan om och även lägga upp träningen så att han kanske rätt ofta får ljud bakifrån, för att få honom att tänka på att det kanske inte är bara där framme det roliga är. Ska även pröva med att gå flera patrullsträckor där han inte får någon markering alls och även stillasittande bevakning där han får, helst, sitta ganska länge och så kommer ljudet när han är lugn och fokuserat och försvinner om han börjar hetsa upp sig.
Funderar även på om jag ska köpa en ny sele som jag patrullerar i istället för halsbandet. Dels för att det inte är bra för hans hals och nacken när det drar och rycker (för även om vi kommer få ner draget under patrulleringen kommer vi nog aldrig få bort det helt) sedan kanske det blir ännu tydligare för honom att "Selen: nu är det patrullering och långsam takt som gäller, Halsband: nu är det vila/promenad/uppmärksamheten på mig som gäller". Den selen jag funderar på att köpa är denna från Ruffwear: http://www.ruffwear.com/Web-Master-Harness_2?sc=2&category=1131. Den är ju inte heller så lik varken drag- eller spårsele så han borde ju få ganska lätt att skilja på dem och den verkar vara rätt stabil och bra. Blir ju även lite smidigare när man t.ex får ett spårupptag och ska börja spåra, man slipper ju en massa trassel med att ta fram och på spårselen utan då är det bara att slänga fram linan och ner med kopplet så är man ready to go lixom. Kännde på förra övningen att det tog en jävla massa onödig tid att både ta fram och bort den där jäkla selen, å de va inte helt lätt heller med ryggsäcken på.
Men nu så blir det förhoppningsvis mer träning med tjänstehundsgänget framöver!Ser både jag och Oddan fram emot! :)
onsdag 23 januari 2013
Skidor & Spark
Igår så va det så fint och soligt väder, plus att pappa inte behövde bilen, så jag och Poddan åkte in till stan för att åka lite skidor! Vi hade inte tänkt va borta så länge utan bara träna på lite teknik (för mig då) och det va lite kyligt faktiskt, runt minus 12-13.
Har inte åkt så mycket på de längre spåren där uppe vid Bondsjöhöjden så det va lite kul att utforska spåren där. Odd drog på hyfsat bra tycker jag, ingen superfart men han ligger på hela tiden, utan retning eller belöning å gå på/efter.
Dock så råkade vi komma in på 1,5 milsspåret när jag egentligen hade tänkt börja åka hemåt... Det va ett vääldigt backigt spår måste ja säga, skulle aldrig tagit mig upp där om jag inte haft Odd! Å poddan vart lite less där på slutet också, han vände sig om i uppförsbackarna och lixom tittade lite skeptiskt på mig, men sen så jobba han på bra uppförs ändå :)
Vart verkligen helt totalt desorienterad när vi åkte på det långa spåret, kom fram viden kyrka, måste vart Säbrå kyrka och vetta fan hur vi kom ända dit bort.. Åkte också förbi vägen där vi gjorde vår patrullering på certprovet. Men tillslut hittade jag ett avtagsspår där det stod "tillbaka till elljusspåret" så vi åkte in där och efter en bra bit så var vi tillbaka på "rätt" spår så att säga.
Så det blev inte 1,5 mil, utan kanske bara en mil men både jag och lill Podd va rätt nöjda när vi kom tillbaka i alla fall. Stackarn,har fått dragit matte upp för alla de där backarna.. jag var väll inte till nån riktigt större hjälp hela tiden heller ^^
Men nu så ska vi ut i kylan och åka lite spark i alla fall! Då kan ju Alicen följa med också, å skälla på Odd medan han drar på :)
Har inte åkt så mycket på de längre spåren där uppe vid Bondsjöhöjden så det va lite kul att utforska spåren där. Odd drog på hyfsat bra tycker jag, ingen superfart men han ligger på hela tiden, utan retning eller belöning å gå på/efter.
Dock så råkade vi komma in på 1,5 milsspåret när jag egentligen hade tänkt börja åka hemåt... Det va ett vääldigt backigt spår måste ja säga, skulle aldrig tagit mig upp där om jag inte haft Odd! Å poddan vart lite less där på slutet också, han vände sig om i uppförsbackarna och lixom tittade lite skeptiskt på mig, men sen så jobba han på bra uppförs ändå :)
Vart verkligen helt totalt desorienterad när vi åkte på det långa spåret, kom fram viden kyrka, måste vart Säbrå kyrka och vetta fan hur vi kom ända dit bort.. Åkte också förbi vägen där vi gjorde vår patrullering på certprovet. Men tillslut hittade jag ett avtagsspår där det stod "tillbaka till elljusspåret" så vi åkte in där och efter en bra bit så var vi tillbaka på "rätt" spår så att säga.
Så det blev inte 1,5 mil, utan kanske bara en mil men både jag och lill Podd va rätt nöjda när vi kom tillbaka i alla fall. Stackarn,har fått dragit matte upp för alla de där backarna.. jag var väll inte till nån riktigt större hjälp hela tiden heller ^^
Men nu så ska vi ut i kylan och åka lite spark i alla fall! Då kan ju Alicen följa med också, å skälla på Odd medan han drar på :)
tisdag 22 januari 2013
Lydnadsträning DAGAB
I söndags så var vi ute i Älandsbro och tränade lydnad i DAGAB-hallen tillsammans med Madelene och hennes Sting. Så kul att ha nån att träna med som också siktar på tävling och inte bara i lydnaden utan vi ska även båda tävla Lägre klass spår nu till våren :) Så nu kommer lydnadsträningen att komma igång på allvar! Ska bli så kul!
Poddan hade mycket bättre fokus idag än förra gången vi va i hallen å träna (hallen vi är i är typ en stoor, tom lagerlokal där det inte är så varmt men i alla fall nån plusgrad å golvet är av betong och lite halt å kallt, men det funkar riktigt bra ändå) förra söndagen så va han lite stressad och hetsig när vi körde men nu var han mer samlad fast ändå på hugget.
Vi tränade lite olika saker, hade med metallen som han fick träna på att plocka upp och hålla i ordentligt, vilket han gjorde riktigt bra. Fotgåendet blev det lite korta pass med där jag belönade när han kom in i position för att sedan gå ifrån honom och belöna när han åter igen hittade positionen, det gick också finfint.
Innan vi körde gruppmomenten så hann vi även gå en av ralltlydnadsbanorna som de andra hade satt upp, han är så himla duktig och skulle lätt ta sig igenom en nybörjarbana och idag så var han som sagt även lugnare och mer fokuserad. Han tappar väll ögonkontakten nån gång ibland, men efter som han inte fått nåt fotkommando så lägger jag inte så stor vikt vid det utan belönar bara när han går fint helt enkelt. Dock så släppte han väldigt mycket när vi skulle börja springa, så tempoväxlingar borde vi träna på lite mera.
Vi gjorde även några rutskick vilket inte gick så fantastiskt bra, i alla fall inte de två-tre första gångerna. Men sedan gjorde han faktiskt några riktigt snygga. Han har ju fart ut, det har han, men han lixom ser inte alltid rutan känns det som och han ofta så drar han åt höger tycker jag... Vi får nog ta om rutan lite från början och försöka shejpa in förståelse för vart han ska i förhållande till konerna.
Innan gruppmomenten (platsliggning först) så tränade vi på sidan av några platslägganden i utgångsposition där jag belönade framåt med leksak att han la sig snabbt med hakan i. Något vi måste träna på är dock uppsittningarna för då kan han bli väääldigt seg och osäker på om han ska sätta sig upp. Har ju belönat främst att han just lägger sig ner med hakan i och stadgan där, tror vi måste få nån sorts balans mellan stadga i läggandet och förväntan på uppsittet.
Men själva platsligget gick bra han låg alldeles stilla med hakan i med två andra hundar bredvid sig varav en tränade hakan i med matte bredvid. Jag var inte borta så länge, gick över halva salen, stod där en stund, sedan gick jag bort till andra ändan där det va en stor öppning, gick in där och stod en stund till för att sedan gå tillbaka till honom. När jag kom tillbaka så försökte då träna på lite uppsittningar, men det måste som sagt tränas mera på.
Sen så blev det även ett sitt i grupp för Podd och Sting. Visst, oddan satt helt stilla med kroppen (förutom att han skakade lite då) och tassarna (som för övrigt va i lite konstiga vinklar) men det känns inte så stabilt på nå sett... hade med mig kampisen ut och la den en bit bakom mig för att få hans fokus framåt men han vred ändå på huvudet åt höger å stirrade på de andra en stund. Vill ja att han ska sitta med fokus framåt hela tiden. Det har han förresten blivit väldigt duktig på när vi kör sättande och ställande under gång och jag går tillbaka och sedan förbi honom, då vänder han minsann inte på huvudet efter mig utan håller fokus framåt :) fast där måste vi träna lite på att han faktiskt ska fokusera på mig medan jag är framför honom, nu kan han titta åt andra hållet istället, eftersom vi tränade ju på att inte titta på matte. Det blir väll det jag får träna på i sitt i grupp, fokus på mig när jag är framför honom och sen lägga på störningar från sidorna eftersom.
Fjärrdirigering blev de bara en kortis i slutet då podd, på eget initiativ, fick springa och lägga sig på sin fäll och sedan göra två-tre skiften för att sedan få älsklingsbollen kastad till sig. Det gjorde han bra, rätt så snabba skiften och bra attityd, tekniken kan man väll alltid önska bättre men men, huvudsaken att han har fart och engagemang!
Poddan hade mycket bättre fokus idag än förra gången vi va i hallen å träna (hallen vi är i är typ en stoor, tom lagerlokal där det inte är så varmt men i alla fall nån plusgrad å golvet är av betong och lite halt å kallt, men det funkar riktigt bra ändå) förra söndagen så va han lite stressad och hetsig när vi körde men nu var han mer samlad fast ändå på hugget.
Vi tränade lite olika saker, hade med metallen som han fick träna på att plocka upp och hålla i ordentligt, vilket han gjorde riktigt bra. Fotgåendet blev det lite korta pass med där jag belönade när han kom in i position för att sedan gå ifrån honom och belöna när han åter igen hittade positionen, det gick också finfint.
Innan vi körde gruppmomenten så hann vi även gå en av ralltlydnadsbanorna som de andra hade satt upp, han är så himla duktig och skulle lätt ta sig igenom en nybörjarbana och idag så var han som sagt även lugnare och mer fokuserad. Han tappar väll ögonkontakten nån gång ibland, men efter som han inte fått nåt fotkommando så lägger jag inte så stor vikt vid det utan belönar bara när han går fint helt enkelt. Dock så släppte han väldigt mycket när vi skulle börja springa, så tempoväxlingar borde vi träna på lite mera.
Vi gjorde även några rutskick vilket inte gick så fantastiskt bra, i alla fall inte de två-tre första gångerna. Men sedan gjorde han faktiskt några riktigt snygga. Han har ju fart ut, det har han, men han lixom ser inte alltid rutan känns det som och han ofta så drar han åt höger tycker jag... Vi får nog ta om rutan lite från början och försöka shejpa in förståelse för vart han ska i förhållande till konerna.
Innan gruppmomenten (platsliggning först) så tränade vi på sidan av några platslägganden i utgångsposition där jag belönade framåt med leksak att han la sig snabbt med hakan i. Något vi måste träna på är dock uppsittningarna för då kan han bli väääldigt seg och osäker på om han ska sätta sig upp. Har ju belönat främst att han just lägger sig ner med hakan i och stadgan där, tror vi måste få nån sorts balans mellan stadga i läggandet och förväntan på uppsittet.
Men själva platsligget gick bra han låg alldeles stilla med hakan i med två andra hundar bredvid sig varav en tränade hakan i med matte bredvid. Jag var inte borta så länge, gick över halva salen, stod där en stund, sedan gick jag bort till andra ändan där det va en stor öppning, gick in där och stod en stund till för att sedan gå tillbaka till honom. När jag kom tillbaka så försökte då träna på lite uppsittningar, men det måste som sagt tränas mera på.
Sen så blev det även ett sitt i grupp för Podd och Sting. Visst, oddan satt helt stilla med kroppen (förutom att han skakade lite då) och tassarna (som för övrigt va i lite konstiga vinklar) men det känns inte så stabilt på nå sett... hade med mig kampisen ut och la den en bit bakom mig för att få hans fokus framåt men han vred ändå på huvudet åt höger å stirrade på de andra en stund. Vill ja att han ska sitta med fokus framåt hela tiden. Det har han förresten blivit väldigt duktig på när vi kör sättande och ställande under gång och jag går tillbaka och sedan förbi honom, då vänder han minsann inte på huvudet efter mig utan håller fokus framåt :) fast där måste vi träna lite på att han faktiskt ska fokusera på mig medan jag är framför honom, nu kan han titta åt andra hållet istället, eftersom vi tränade ju på att inte titta på matte. Det blir väll det jag får träna på i sitt i grupp, fokus på mig när jag är framför honom och sen lägga på störningar från sidorna eftersom.
Fjärrdirigering blev de bara en kortis i slutet då podd, på eget initiativ, fick springa och lägga sig på sin fäll och sedan göra två-tre skiften för att sedan få älsklingsbollen kastad till sig. Det gjorde han bra, rätt så snabba skiften och bra attityd, tekniken kan man väll alltid önska bättre men men, huvudsaken att han har fart och engagemang!
lördag 19 januari 2013
Planering inför Lydnadsträning i DAGAB-hallen
Sitt i grupp - Se om vi kan få till nån gruppträning av hela momentet, med ingång, uppställning å allt. Träna även bara korta svängar där vi lägger vikten på att han ska hålla fokus på mig när jag lämnar honom och sitta stilla, både med benen och huvet.
Platsligg - Träna både uthållighet och snabba läggande vid sidan, fokus på att han ska ha hakan i marken.
Sättande u gång - Fokus på stadga efter att han satt sig och att han håller fortsatt fokus på mig medan jag går ifrån honom. Belöna oftast med att kalla honom framåt, till mig för att få förväntan mot mig så att han inte vill släppa mig med blicken. Men samtidigt belöna bakåt eller på stället för snabba och snygga sättanden.
Rutan - Pröva ett par gånger för att se lite hur han ligger så att säga, om han går ut bra och siktar mot mitten eller om han drar mot sidorna. Om han gör det så lägger jag nog in en target och kör med det några gånger.
Metallapport - Bara köra korta och roliga pass för att få snabba säkra greppanden och så han tycker den är rolig å trevlig att ta upp.
Fjärren - Köra korta skift, bara en eller ett par st, och belöna med boll. Han ska nog även få göra skiften på sin fäll som han självmant kommer få springa å lägga sig på.
Platsligg - Träna både uthållighet och snabba läggande vid sidan, fokus på att han ska ha hakan i marken.
Sättande u gång - Fokus på stadga efter att han satt sig och att han håller fortsatt fokus på mig medan jag går ifrån honom. Belöna oftast med att kalla honom framåt, till mig för att få förväntan mot mig så att han inte vill släppa mig med blicken. Men samtidigt belöna bakåt eller på stället för snabba och snygga sättanden.
Rutan - Pröva ett par gånger för att se lite hur han ligger så att säga, om han går ut bra och siktar mot mitten eller om han drar mot sidorna. Om han gör det så lägger jag nog in en target och kör med det några gånger.
Metallapport - Bara köra korta och roliga pass för att få snabba säkra greppanden och så han tycker den är rolig å trevlig att ta upp.
Fjärren - Köra korta skift, bara en eller ett par st, och belöna med boll. Han ska nog även få göra skiften på sin fäll som han självmant kommer få springa å lägga sig på.
lördag 12 januari 2013
Varför hålla på med detta "lydnads-tävlings-tjfas"?
Nej! Nu måste jag rycka upp mig. Har varit en seg dag, eller snarare vecka, och har haft mycket funderingar kring lydnaden. Eller snarare Lydnadstävlandet. Jag vill ut och tävla, verkligen, har faktiskt anmält mig till en lydnadstävling i Kramfors den 9 februari, men lite blandade känslor kring det. Har ju gått så jäkla dåligt de sista gångerna vi tävlat. Odd han inte alls vart sig själv och bara stressat upp och inte vart "med" alls tycker jag. Men bara på tävlingarna, på träning är han hur härlig som helst, skitfint ff, inkallning, sättande, ja det som han behöver bli säkrare på är egentligen främst rutan och fjärren, för annars går han riktigt bra. Och det känns verkligen inte kul att jag inte riktigt litar på han, eller mig själv, när det kommer till tävling längre. Vi tränar på och hoppas lite i smyg på att det är någon mognadsfas han går igenom.
Funderar runt vad annars denna svacka skulle bero på och en sak är väll att vi faktiskt inte tränade nå mycket lydnad alls i höstas/vinter under en längre period. Det skulle ju bara va naturligt att det har gjort honom lite mindre säker på momenten (därav högre stressnivå direkt när vi går in på planen och han får krav på sig, kanske utan det "lekfulla" stämningen, kroppsspråket mm vi har när vi tränar, han är inte helt säker på vad som förväntas av honom(?), när han vart som drygast är ju i början vid fotgåendet, men det känns ändå som om han vet vad som väntas av honom just där. eller? ) och vi kanske då inte heller har lika bra kontakt som när vi tränade som mest.
Annat som kan spöka är väll jag och att min stressnivå går att, mitt kroppsspråk och min röst/tonläge blir annorlunda. Om jag ska vara ärlig så är jag mer nervös när jag tävlar nu än de allra första gångerna vi tävlade lydnad, även om jag verkligen försöker slappna av och inte bry mig om poängen alls så har det som sagt inte gått vägen de senaste tävlingarna och det gör mig nervös. Även om jag går ut för att bara ha roligt med Odd och för att samla erfarenheter. För det måste i alla fall ligga delvis i nått jag gör, för han går så fint på träning oavsett störning men på tävlingen måste han plötsligt sitta på den konen, å på det spännande sågspånet här på backen å gud vet vad. Och får man ett fotkommando så antingen ger man matte en lätt skeptisk blick för att sedan se sig omkring (dock så går han ju kvar vid min sida, oftast, men i vanliga fall så håller han ju ständigt ögonkontakt) eller pipa lite å nafsa i mattes ärm(?) Det har han inte gjort sedan han va en studsig unghundsfjant, eller när någon annan "kidnappar" honom från mig när han är i koppel. Finns det nån koppling där mån tro?) Tycker Odd brukar vara ganska lättläst, men jag förstår inte riktigt vad han försöker få fram till mig här.
I ren träningsväg behöver jag definitivt bli bättre på att strukturera och planera träningspassen ordentligt (som alltid..) och tror även att det kan spela in lite att vi tränar för mycket själva. Det känns som den stora boven när det kommer till platsligget i alla fall, för där ligger han ju inte med hakan i på tävling som vi tränar på hemma och koncentrationen brister väll en aning när man går in och ställer upp sig med de andra hundarna. Och han skulle nog kunna bli ännu tryggare med tävlingsledare som styr oss också (typ lära sig att det inte är okej att ta apporten ur handen på TL så fort h*n kommer nära med den...) Så vi måste få tag på lite lydnadsmänniskor här näst då.
Tja, det här inlägget ställde väll mer frågor än svar men jag vet verkligen inte och detta måste jag tänka på och analysera djupare. Eller snarare diskutera det med någon och bolla lite idéer.
Det vart lite negativt känner jag.. men faktiskt, Odd är inte så hemsk som det låter, det är han inte.
Så varför hålla på med detta lydnadstjafs egentligen? Jo, för att vi älskar det, både jag och Odd! Det är kul att träna med Odd och han är en rätt jävla fantastiskt otrolig liten individ. Tävla tycker jag faktiskt också är väldigt kul och givande och jag vet att Odd kan komma hur lång som helst. Det är bara jag som står i vägen där, i vägen för oss. Så jag tänker flytta på mig och ställa mig bredvid honom istället, så får vi se om jag lyckas hänga med honom tillslut :)
Funderar runt vad annars denna svacka skulle bero på och en sak är väll att vi faktiskt inte tränade nå mycket lydnad alls i höstas/vinter under en längre period. Det skulle ju bara va naturligt att det har gjort honom lite mindre säker på momenten (därav högre stressnivå direkt när vi går in på planen och han får krav på sig, kanske utan det "lekfulla" stämningen, kroppsspråket mm vi har när vi tränar, han är inte helt säker på vad som förväntas av honom(?), när han vart som drygast är ju i början vid fotgåendet, men det känns ändå som om han vet vad som väntas av honom just där. eller? ) och vi kanske då inte heller har lika bra kontakt som när vi tränade som mest.
Annat som kan spöka är väll jag och att min stressnivå går att, mitt kroppsspråk och min röst/tonläge blir annorlunda. Om jag ska vara ärlig så är jag mer nervös när jag tävlar nu än de allra första gångerna vi tävlade lydnad, även om jag verkligen försöker slappna av och inte bry mig om poängen alls så har det som sagt inte gått vägen de senaste tävlingarna och det gör mig nervös. Även om jag går ut för att bara ha roligt med Odd och för att samla erfarenheter. För det måste i alla fall ligga delvis i nått jag gör, för han går så fint på träning oavsett störning men på tävlingen måste han plötsligt sitta på den konen, å på det spännande sågspånet här på backen å gud vet vad. Och får man ett fotkommando så antingen ger man matte en lätt skeptisk blick för att sedan se sig omkring (dock så går han ju kvar vid min sida, oftast, men i vanliga fall så håller han ju ständigt ögonkontakt) eller pipa lite å nafsa i mattes ärm(?) Det har han inte gjort sedan han va en studsig unghundsfjant, eller när någon annan "kidnappar" honom från mig när han är i koppel. Finns det nån koppling där mån tro?) Tycker Odd brukar vara ganska lättläst, men jag förstår inte riktigt vad han försöker få fram till mig här.
I ren träningsväg behöver jag definitivt bli bättre på att strukturera och planera träningspassen ordentligt (som alltid..) och tror även att det kan spela in lite att vi tränar för mycket själva. Det känns som den stora boven när det kommer till platsligget i alla fall, för där ligger han ju inte med hakan i på tävling som vi tränar på hemma och koncentrationen brister väll en aning när man går in och ställer upp sig med de andra hundarna. Och han skulle nog kunna bli ännu tryggare med tävlingsledare som styr oss också (typ lära sig att det inte är okej att ta apporten ur handen på TL så fort h*n kommer nära med den...) Så vi måste få tag på lite lydnadsmänniskor här näst då.
Tja, det här inlägget ställde väll mer frågor än svar men jag vet verkligen inte och detta måste jag tänka på och analysera djupare. Eller snarare diskutera det med någon och bolla lite idéer.
Det vart lite negativt känner jag.. men faktiskt, Odd är inte så hemsk som det låter, det är han inte.
Så varför hålla på med detta lydnadstjafs egentligen? Jo, för att vi älskar det, både jag och Odd! Det är kul att träna med Odd och han är en rätt jävla fantastiskt otrolig liten individ. Tävla tycker jag faktiskt också är väldigt kul och givande och jag vet att Odd kan komma hur lång som helst. Det är bara jag som står i vägen där, i vägen för oss. Så jag tänker flytta på mig och ställa mig bredvid honom istället, så får vi se om jag lyckas hänga med honom tillslut :)
Men utan lite motgångar skulle det väll inte vara lika kul ;)
Älskade Älskade Hund
onsdag 9 januari 2013
Draghundsträning
Idag så så for jag och Oddan iväg på vår andra gemensamma draghundsträning och denna gången så åkte vi även typ samtidigt som alla andra också. Va även denna gång även uppe på vårdkasen, jag måste verkligen åka dit själv å köra runt lite nån gång, hittar verkligen inte alls bland spåren där!
Eftersom detta var första gången någonsin som Odd åkt med andra hundar så kändes det säkrast för oss å starta sist. Det blir ju lite stökigt där i början när alla ska rada upp för å åka iväg och alla vorstehrarna är ju inte helt tysta ;) och Odd rycktes självklart med i detta, han förstod nog inte riktigt vad som var på g, men han vill inte missa det för allt i värden! Han skäller med en mycket pipig röst när han blir frustrerad, lill pojken, men lyckades lugna han lite faktiskt. Han fick, när han va duktig, tugga och leka med sin lilla kampfläta och det höll honom ganska lugn faktiskt.
Efter lite tragglande med stavar, skidor och lina från min sida, så kom vi iväg tillslut. Fort gick det, efter att han fattat att han faktiskt fick springa iväg efter de andra. Ganska fort gick det måste jag säga, speciellt när det gick det minsta lilla nerför... vart nästan rädd ibland, kändes som om ja skulle vurpa ordentligt mer än en gång. Men det gjorde jag inte! Stod på benen hela tiden. Men som sagt så hittar jag ju inte där för fem öre, så trotts en hyfsad vägbeskrivning med orden "följ bara lamporna" så åkte vi nog inte riktigt samma väg som alla andra.. men det är inte helt rätt att hålla koll på när man ska svänga när det går så fort och man knappt kan stå på skidorna, Odd lyssnade i alla fall oftast rätt bra på höger ock vänster.
Vi måste nån gång ha kommit in på rätt spår i alla fall, för vi blev minsann omkörda av ett par stycken. Första gången var varken jag eller Poddan brädd och Odd undrade va fan de va som kom där å skulle lixom köra på han! Så det vart lite gurgel å han skulle fram till den snälla stackars vorstehen, vilket inte är okej. Vid nästa om körning så stannade vi vid sidan så jag kunde hålla ordentlig koll på han. Men detta måste vi träna på, så om något snällt Härnösands ekipage har lust å träna lite omkörningar med oss så tackar vi inte nej till det!
Men han blev verkligen taggad av att bli omkörd! Minst sagt.. inte så kul när det va nerförsbacke å en skarp sväng efter det. Han blev dock lite frustrerad, stackarn, för eftersom dom andra hundarna har duktiga mattar/hussar som smidigt skidar efter dom och Odd i sin tur har mig, en klump på skidor, så kom han ju inte ikapp någon! Trotts att han tog i å tog i å tog i. Stackarn. Måste verkligen ut och träna lite teknik så jag, för det första: får bättre balans å styrsel på skidorna så ja vågar släppa på och inte bromsa så mycket och för det andra: få till en ordentlig skejtingteknik så att jag kan hjälpa till när det är rakt/uppför så Odd inte behöver göra allt jobb själv.
Eftersom detta var första gången någonsin som Odd åkt med andra hundar så kändes det säkrast för oss å starta sist. Det blir ju lite stökigt där i början när alla ska rada upp för å åka iväg och alla vorstehrarna är ju inte helt tysta ;) och Odd rycktes självklart med i detta, han förstod nog inte riktigt vad som var på g, men han vill inte missa det för allt i värden! Han skäller med en mycket pipig röst när han blir frustrerad, lill pojken, men lyckades lugna han lite faktiskt. Han fick, när han va duktig, tugga och leka med sin lilla kampfläta och det höll honom ganska lugn faktiskt.
Efter lite tragglande med stavar, skidor och lina från min sida, så kom vi iväg tillslut. Fort gick det, efter att han fattat att han faktiskt fick springa iväg efter de andra. Ganska fort gick det måste jag säga, speciellt när det gick det minsta lilla nerför... vart nästan rädd ibland, kändes som om ja skulle vurpa ordentligt mer än en gång. Men det gjorde jag inte! Stod på benen hela tiden. Men som sagt så hittar jag ju inte där för fem öre, så trotts en hyfsad vägbeskrivning med orden "följ bara lamporna" så åkte vi nog inte riktigt samma väg som alla andra.. men det är inte helt rätt att hålla koll på när man ska svänga när det går så fort och man knappt kan stå på skidorna, Odd lyssnade i alla fall oftast rätt bra på höger ock vänster.
Vi måste nån gång ha kommit in på rätt spår i alla fall, för vi blev minsann omkörda av ett par stycken. Första gången var varken jag eller Poddan brädd och Odd undrade va fan de va som kom där å skulle lixom köra på han! Så det vart lite gurgel å han skulle fram till den snälla stackars vorstehen, vilket inte är okej. Vid nästa om körning så stannade vi vid sidan så jag kunde hålla ordentlig koll på han. Men detta måste vi träna på, så om något snällt Härnösands ekipage har lust å träna lite omkörningar med oss så tackar vi inte nej till det!
Men han blev verkligen taggad av att bli omkörd! Minst sagt.. inte så kul när det va nerförsbacke å en skarp sväng efter det. Han blev dock lite frustrerad, stackarn, för eftersom dom andra hundarna har duktiga mattar/hussar som smidigt skidar efter dom och Odd i sin tur har mig, en klump på skidor, så kom han ju inte ikapp någon! Trotts att han tog i å tog i å tog i. Stackarn. Måste verkligen ut och träna lite teknik så jag, för det första: får bättre balans å styrsel på skidorna så ja vågar släppa på och inte bromsa så mycket och för det andra: få till en ordentlig skejtingteknik så att jag kan hjälpa till när det är rakt/uppför så Odd inte behöver göra allt jobb själv.
söndag 6 januari 2013
Skidtur
Har hunnit med en skidtur uppe på Bondjön med Oddan idag. Hade tänkt att åka och titta på när de andra draghundsmänniskorna tävlade (bara en träningstävling) igår, lördag, men såg att de bytt ställe de skulle vara på precis innan ja gick å la mig på fredan. De skulle ha vart på Bondsjön men ändrade till Norrstig och dit upp har ja inte vart med än så orkade inte bege mig ut och leta var de va... tror jag vet vart, men är inte riktigt säker, så det blev sovmorgon och en slödag igår!
Men idag så tog vi oss ut i spåret i alla fall. Körde i en ca 40 min plus 10 min uppvarvning och nedvarvning. Det var inte så kallt, en minus 4 kanske, men spåret var väldigt hårt och isigt så fort gick det vill ja lova. Speciellt nedför. Odd gillar när det går lite nedför, då vill han springa fort fort fort! Uppför har han inte lika brotomt, då tycker han att det räcker med att trava snabbt :) Men jag tycker att han jobba på riktigt bra nästan hela tiden, även i uppförsbackarna såg man ju att han tog i och han fortsatte på hela tiden utan tecken på att vilja stanna. Vi tog dock små kort korta pauser några gånger och då stanna vi å myste ett tag och så fick han kampa och leka en sväng (och jag pusta ut efter nån lång uppförsbacke). Kopplade även lös honom i de allra värsta nedförsbackarna, så vart det lite mindre risk för att vi skulle krocka eller ännu troligare, att jag skulle ramla ^^ Jag ramlade dock bara ett par gånger. Varav ena gången faktiskt va i uppförsbacke... Men jag överlevde med bara ett par blåmärken på knäna, sån tur är så stannar ju poddan direkt ja ramlar och kommer fram till mig, han verkar dock inte bry sig så mycket.. han vill ju iväg å fortsätta dra! De första gångerna kunde han ju vara lite skeptisk mot både skidorna å stavarna, men nu skiter han i dom vilket är skönt. Han skäller dock fortfarande ut mig innan vi kommit iväg och jag håller på att ta på mig skidorna :)
Måste även säga att han va riktigt duktig i vissa av det skitbranta uppförsbackarna! Han drog mig nästa själv upp för dom (med lite halvkvävd peppning från mig, som försöker staka sig upp på ett någorlunda värdigt sätt) Han jobba på riktigt fin, fast ibland, troligtvis när ja försökte peppa lite mycket kanske, så stanna han upp och vände sig om. Då i lite halvpanik får ja ropa åt honom "framåt! framåt!", samtidigt som jag börjar glida bakåt, ganska snabbt... Vissa av backarna är lite för branta, enligt mig och Odd, jag skulle nog aldrig ta mig upp där själv. Så det är tur att jag har min Odd då :)
Men idag så tog vi oss ut i spåret i alla fall. Körde i en ca 40 min plus 10 min uppvarvning och nedvarvning. Det var inte så kallt, en minus 4 kanske, men spåret var väldigt hårt och isigt så fort gick det vill ja lova. Speciellt nedför. Odd gillar när det går lite nedför, då vill han springa fort fort fort! Uppför har han inte lika brotomt, då tycker han att det räcker med att trava snabbt :) Men jag tycker att han jobba på riktigt bra nästan hela tiden, även i uppförsbackarna såg man ju att han tog i och han fortsatte på hela tiden utan tecken på att vilja stanna. Vi tog dock små kort korta pauser några gånger och då stanna vi å myste ett tag och så fick han kampa och leka en sväng (och jag pusta ut efter nån lång uppförsbacke). Kopplade även lös honom i de allra värsta nedförsbackarna, så vart det lite mindre risk för att vi skulle krocka eller ännu troligare, att jag skulle ramla ^^ Jag ramlade dock bara ett par gånger. Varav ena gången faktiskt va i uppförsbacke... Men jag överlevde med bara ett par blåmärken på knäna, sån tur är så stannar ju poddan direkt ja ramlar och kommer fram till mig, han verkar dock inte bry sig så mycket.. han vill ju iväg å fortsätta dra! De första gångerna kunde han ju vara lite skeptisk mot både skidorna å stavarna, men nu skiter han i dom vilket är skönt. Han skäller dock fortfarande ut mig innan vi kommit iväg och jag håller på att ta på mig skidorna :)
Måste även säga att han va riktigt duktig i vissa av det skitbranta uppförsbackarna! Han drog mig nästa själv upp för dom (med lite halvkvävd peppning från mig, som försöker staka sig upp på ett någorlunda värdigt sätt) Han jobba på riktigt fin, fast ibland, troligtvis när ja försökte peppa lite mycket kanske, så stanna han upp och vände sig om. Då i lite halvpanik får ja ropa åt honom "framåt! framåt!", samtidigt som jag börjar glida bakåt, ganska snabbt... Vissa av backarna är lite för branta, enligt mig och Odd, jag skulle nog aldrig ta mig upp där själv. Så det är tur att jag har min Odd då :)
tisdag 1 januari 2013
Tricklista
Odds Trix: Helt klara, Finslipas, ska sättas kommando på, har nyligen börjat på, ska börja på snart, Ska läras in senare
Rulla-Rullar runt åt vänster
Zick Zack-Går slalom mellan mina ben
Runt-springer och rundar ett föremål jag pekar på
Hopp-Hoppa jämfota
Skutt-Hoppa över benet
Banzai-Sitta fint
Pang-Lägger sig på sidan och ligger stilla tills frikommando ges
Väggen-hoppar upp och tar avstamp mot en vägg
Skäms-Lägger högertassen över nosen, ska träna in så att han håller kvar tassen tills frikommando
Lägg i den-"Städa", ta upp föremål och lägga dem i en korg eller det jag pekar på
Buga-Han bugar
Halta-Haltar bredvid eller mot mig med vänster tass
Backa-Backar från mig
Kryp-Kryper vid min sida eller mot mig
Bubblor-Stoppar nosen i en vattenskål och blåser bubblor
Filten-Rulla in sig i en filt
Armen-"Puppy yoga", lägger upp tassarna på min arm och tar ner huvudet under armen, mellan tassarna
?-Stå på frambenen med bakbenen uppe mot en vägg, soffa eller dylikt
?-Lyfte ena bakbenet och frambenet
Snurr/spinn-Snurrar åt höger respektive vänster
Glid-Kryper baklänges
Över-Hoppa över armen
Svansen-Ta svansen
Tass/ben-Marschera, gå och sparka högt med benen
Ut-Springer ut i en stor cirkel runt föraren
Rygg-Lägger sig på rygg
Lur- Rullar åt höger
Rygg-Hoppar upp på min rygg, sitter ryggsäck
Bakåt-Backar mot mig
Vänd-Vänder sig om 180 grader
Om-Backar runt mig
Golv-Nosen mellan frambenen (stretcha nacken)
Tak-Tittar upp i taket
Över-Hoppa över mig som ligger ner
Sla-Går slalom när jag backar
Balansera på liten boll
Rulla boll med
Frambenen på föremål och backa runt
Hålla i/krama föremål
Balansera på förarens fötter
Korsa tassarna (liggandes/stående)Ben
Positioner:
Rulla-Rullar runt åt vänster
Zick Zack-Går slalom mellan mina ben
Runt-springer och rundar ett föremål jag pekar på
Hopp-Hoppa jämfota
Skutt-Hoppa över benet
Banzai-Sitta fint
Pang-Lägger sig på sidan och ligger stilla tills frikommando ges
Väggen-hoppar upp och tar avstamp mot en vägg
Skäms-Lägger högertassen över nosen, ska träna in så att han håller kvar tassen tills frikommando
Lägg i den-"Städa", ta upp föremål och lägga dem i en korg eller det jag pekar på
Buga-Han bugar
Halta-Haltar bredvid eller mot mig med vänster tass
Backa-Backar från mig
Kryp-Kryper vid min sida eller mot mig
Bubblor-Stoppar nosen i en vattenskål och blåser bubblor
Filten-Rulla in sig i en filt
Armen-"Puppy yoga", lägger upp tassarna på min arm och tar ner huvudet under armen, mellan tassarna
?-Stå på frambenen med bakbenen uppe mot en vägg, soffa eller dylikt
?-Lyfte ena bakbenet och frambenet
Snurr/spinn-Snurrar åt höger respektive vänster
Glid-Kryper baklänges
Över-Hoppa över armen
Svansen-Ta svansen
Tass/ben-Marschera, gå och sparka högt med benen
Ut-Springer ut i en stor cirkel runt föraren
Rygg-Lägger sig på rygg
Lur- Rullar åt höger
Rygg-Hoppar upp på min rygg, sitter ryggsäck
Bakåt-Backar mot mig
Vänd-Vänder sig om 180 grader
Om-Backar runt mig
Golv-Nosen mellan frambenen (stretcha nacken)
Tak-Tittar upp i taket
Över-Hoppa över mig som ligger ner
Sla-Går slalom när jag backar
Balansera på liten boll
Rulla boll med
Frambenen på föremål och backa runt
Hålla i/krama föremål
Balansera på förarens fötter
Korsa tassarna (liggandes/stående)Ben
Positioner:
FOT-Hunden följer med sin förare på vänster sida.
WORK -Detsamma som fot fast hunden är på höger sida.
FRONT-Hunden står framför sin förare och har
huvudet riktat mot den.
STEGFÖRFLYTTNINGAR-Under fot/work förflyttar sig ekipaget åt vänster, höger eller bakåt.
MITT-Hunden är mellan förarens ben men bakåtvänd.
IN-Hunden går på förarens vänstra sida med huvudet riktat mot låret bakre sida.
TURN-Hunden har sin bakdel mot föraren framsida och tillsammans rör de sig åt vänster, höger, framåt eller bakåt.
SMAL-Hunden går "på sidan" bakom föraren med huvudet riktat mot förarens högra sida.
Trix Alice ska träna på de närmaste veckorna:
- Hoppa upp i famnen
- Backa från mig
- Gå runt mig
- Backa runt mig
- Frontatbete
Med Alice så börjar vi med de trixen så får vi komma på lite nya, och gamla, saker hon kan finslipa på och kanske sätta ihop till ett Freestyleprogram sen :)
Trix Odd ska träna på de närmaste veckorna:
Trix Odd ska träna på de närmaste veckorna:
- Skäms
- Marschera
- Buga
- Work
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)