Reinforcers

 A list of the things my little Odd loves to do, to eat or play with:

TOYS
A+Protective sleeves (kampstock)
A+Squeaky toys
A Frisbee
A Football
A Long and soft tug toys
A Stuffed animals
A Other balls
A Ball on a rope
A Furry bungee toys
A Tugging skin
A Plastic bottles
B Leashes
B Anything he can take in his mouth

FOOD
A Chicken
A Meat
A Bacon
A Dried inwards
A Blood pudding
A Ham
A Sausages
B Cheese
B Biscuits
B Bananas
C Kibbles
C Carrots
C Anything eatable

ACTIVITIES
A Patrolling
A Running to the "figurant" (figgen)
A Doing Agility
A Tracking
A Play tug with me
A Play tug with someone else
A Pulling me
A Retrieving
A Run around with his toy
A Playing with other dogs
A Shredding paper
B Go sniffing around
B Chasing me
B Wrestling with me
B Go say hallo to people
B Chewing on a log/stick 
C Cuddle with me
C Praise from me
C Go out of the house
C Digging in the snow
C Chasing snowballs
C Jumping up on things

TRIX
A Doing jumps
A Doing tunnels
A The weavesB Jumping over my leg
B Nose touch
C Weaving legs
C Jumping up on me
C Spin around

“Success is not all about the destination, but the Journey to get there”

Distractions

Here I present: Odd´s list of things that distracts him! Feel free to come with more suggestions :)

1
People walking
Dogs walking by

2
Toys lying on the ground
Stuffed animals on the ground

3
Someone holding a toy/stuffed animal
Toys/stuffed animals being thrown by me
Another dog playing tug
New environment
Other dogs barking

4
Someone "playing" with a toy, moving it around
My little brother running away from him
Food on the ground
Good smells on the ground

5
Toys/stuffed animals being thrown by someone else
Other dogs running and playing
Balls rolling
Watching a toy being thrown
Cats (other than ours)
Dogs and people walking in front of him (when he is high in stress)

6
Balls being thrown
Footballs moving
Dogs and people running agility
Swimming after a toy

7
Someone preparing (really tasty) food
Tugging with someone else
Gunshot 

8
Someone walking in the hallway
Cats/rabbits/small animals running
The water hose
Sled dogs, barking and are ready to start 

9
People playing football/hokey (quite close to us)
The doorbell
Military people marching and giving (shouting) commands

10
People (especially military men) running and yelling and shooting

"If there exists no possibility of failure, then victory is meaningless"

 

Inspiration! Skidor!

Jag vill bli inspirerad till att träna igen! Nu! Har haft en riktig träningssvacka i flera veckor, ingen lydnad eller trickträning alls. Det känns som om inspirationen är på väg tillbaka, sakta men säkert. Önskar bara att den kunde skynda sig lite... Men det kanske bara gäller att få tummen ur och faktiskt ge sig ut och försöka. Mm, men har faktiskt anmält mig till en kurs, hör å häpna, en online kurs till och med. Nämligen Susan Garretts: Recallers 4.0. Det kommer förhoppningsvis hjälpa till att kickstarta träningen igen samtidigt som vi får massa ny inspiration och lekar att göra tillsammans! Som ni ser så har det kommit upp en ny flik på bloggen: My goals, the 5 minute formula, där skriver jag målen som jag har satt för Odd, både för kursen men även mål i det stora hela, som inte är tävlingsinriktade alls. Kommer även lägga upp vissa inlägg på engelska som rör kursen. Det ska bli riktigt roligt och spännande, längtar tills det drar igång på riktigt!



Det ända som jag lyckats göra under dessa veckor är faktiskt dragträning och bevakning. Vi åkte faktiskt skidor en sväng idag tillsammans med Sting & Madelene och så en till kille med en labbeblandis. Detta var första gången vi åkte tillsammans och allra första gången vi träffade labbeblandisen men det gick faktiskt riktigt bra! Poddan som är erfarnast och dragvilligast fick köra först (han börjar bli van vid det nu, lill pöjken, och tror faktiskt han trivs rätt bra med att vara först, även om han äälskar att jaga ikapp någon och blir helt tokig då ;)

Han hade faktiskt bättre fart och tryck idag tycker jag, han ville verkligen dra och hade inte så mycket till över för gos i pauserna. Tills jag lyckades övertala vill säga, då var det ju ändå rätt mysigt. Men man såg på honom att han ville iväg igen efter att vi stannat och det är så kul å se! Det var bara nån sträcka mot slutet som han höll på å titta bakåt en massa men annars så hade han riktigt bar fokus framåt, trotts en ny hund bakom sig, han bryddes sig knappt om de andra hundarna alls vilket känns bra! Förutom nån gång när dom åkte iväg före honom då, dååå skulle han ju efter dom! Å snabbt gick det, men när han åkte om dom så vände han inte ens på huvudet, duktig Podd!

Nu har vi riktigt många dragkompisar, kul! Ska försöka komma ut en sväng på torsdag eller fredag också och imorrn kanske det blir lite till å dra spark, vi får se, eller en långprommis och sedan lite pilatesboll. Jag måste ju börja komma igång med min träning nu också, har ju bara till hösten på mig å få ordentligt med styrka å kondis!

Benefits

What will be the benefits from archiving all that then?

Once he have a even more awesome recall I can be more relaxed where I know there might appear running dogs, wildlife or other high value distractions.

When he walks perfect on leash I will be much more relaxed during our walks and it will be easier to walk in town, with friends and other dogs without him stressing up at all. And it will be good for my arms and shoulders to not have to deal with strong jerks he sometimes does!

If he stays closer to me while of leash I wont have stop him or call him in all the time and I wont have to keep my attention om him all the time.

We will have even more fun when he won´t stress up in work, start barking or nibbling my arm, let the toy go at once even if he is playing with someone else. Then I won´t be so frustrated and will have full control.

He will be a lot easier to handle if he goes straight to his bed when the doorbell rings, both for me but mostly for my family and if someone might be watching him for me.

I want to have him focused when leaving him in a stay, both for the competitive obedience but also for our every day life and military training, even if someone comes running and yelling by him I want him to be focused and stay put until I say so because I want to fully trust him an be able to focus on something else without having to look over my shoulder.

At competitions he will look at me for work, not the environment, and he will be OK even if he can´t see or don´t get the reward at once.

More focus on the actual work if  he wont bark, whine or lunge forward while waiting for his turn, we both will be more relaxed and he will be a lot nice to be with if he dosen´t stress to high.

We will both relax and recharge easier if he dosen´t pull and just walks calmly by my side while transporting during work. It will be a lot less stress on my arms and shoulders and I will be able to work fully concentrated for a longer time.

I will be so happy when he wont freak out because people are yelling, running and shooting. Its a big goal for him but it will be so much more fun when we can participate it the activities without him going berserk. Both him and I want to be where the action is, but we can´t do that now, we have to back out when that happens because he can´t handle it.

“Argue for your limitations, and sure enough they’re yours”

Öronproblem?

Super vackert väder idag ute i Skärsviken, strålande sol och några minus. Så härligt att höra havet :) Å korven va lika god denna gången också. Odd va lite mer samlad och lugn denna gången, men.. Men han tog inte ljuden. Första va en patrullering längs en väg där figgen låg ganska nära på höger sida uppe på en avsatts, han gjorde tydligen rätt så höga ljud, bröt dock kvistar mest och gick/rörde sig inte så mycket men ändå, Odd brukar ta upp ljudet riktigt bra, han älskar ljudfiggar och är alltid på helspänn å lyssnar. Så han fick ta upp figgens spår och göra en sittmarkering där och sedan följa spåret in till figgen.

Tänkte först inte så mycket på att han inte tog ljudet utan antog att han bara hade missat/tänkt på annat/det berodde på miljön eller något sånt. Så vi tänkte göra en till patrullering för honom så att han fick markera ett ljud ordentligt. Vi gick lite kortare denna gång och ljudet kom nu snett bakifrån, ganska långt in bakom några granar på en annars rätt öppen yta. Han reagerade inte alls när ljudet började, sen så fick han liksom upp någonting, men gjorde ingen riktig markering utan bara drog runt, ut i snön och snett framåt. Sedan så bara satte han sig ner, med lite flackande blick framåt för att sedan vända sig om å titta på mig. Satte mig bredvid honom för att se om han skulle rikta upp sig mot ljudet men nepp, flacka bara med blicken ut över snön men satt mest vänd snett framåt. Prövade efter ett tag att släppa iväg honom men han bara vandrade bort, snett framåt, mot vägen som går ovanför (när vi va klara så kom det ett par med två hundar så det finns ju en chans att han hörde dom, men han var ändå väldigt osäker när han gick ur och om han har ljud brukar han annars vara väldigt säker på vart han ska). Kallade då in honom och gick tillbaka några steg och stod sedan stilla för att se om han tog upp nå ljud. Han tog inte riktigt upp ljudet ändå, men han satte sig ner och jag tog det som att han markerade nånting i alla fall. Prövade att skicka iväg honom igen och först så irrade han bara runt, runt. Gick än en gång uppåt vägen men sedan tillbaka ner igen och tillslut så kom han nära figgen och tror faktiskt att han såg henne och gick bara på synen sista biten i alla fall.

Så ja, detta var inte alls likt Odd och det kändes verkligen som nått inte riktigt stämde. Kanske är han lite sjuk? Kanske öroninflammation eller nått.. Han luktar dock inget ur öronen och dom ser fina ut. Ska ta det lite lugnt till veckan så får vi se på nästa träning om han har samma problem då och i så fall så får vi ta å åka in till veterinären å kolla öronen på han. Lill pojken, han blev så frustrerad när han inte kunde lokalisera ljudet, hoppas verkligen att det går över <3

Sleep over

Snöstorm har vi haft här idag, lite lagom trevligt. Men eftersom det lugnade ner sig lite framåt dan så bestämde jag och Sara oss för att ta en skidtur uppe på Bondsjön. Hade väll någon sorts förhoppning om att de skulle ha dragit upp några spår där, eftersom det faktisk var helg och det brukar åka många där. Men nej, det fanns inte ett något spår över huvud taget utan största delen av hela elljusspåret var täckt av ca 15 cm snö, ganska tung snö eftersom det va nästan nån plusgrad ute. Lite längre in fanns det dock spår som några tappra skidåkare åkt upp före oss.

Det var inte helt lätt i början att få nån styrsel på skidorna i all snö men efter att ha stupat ett par gånger så gick det riktigt bra. Det gick inte att skata så man fick staka för glatta livet istället, det va tur att jag hade poddan, annars hade det vart jobbigt. Han drog på rätt bra, särskilt i början, mot slutet gick det inte lika snabbt, men han va duktig ändå :)

Nu är vi hemma och med oss tog vi Gerona eftersom hennes matte ska iväg på maskerad så ska hon sova över här. Lite onödigt att ta med den hem verkade Oddan tycka i början, men nu tycker att han det va ju lite roligt också, faktiskt. Å det har gått bra, gick fint att gå med både Alice - Gerona och Odd - Gerona samtidigt i koppel även om det va lite svårt för na å inte nafsa till lite på Odd iland ;) Men hon lyssna fint när man sa åt na å gå på. Oddan brydde sig inte mycket om henne alls han, tittar oftast åt ett annat håll och är mycket upptagen med sitt ^^

Delvis bra

Det har blivit en del bevakningsträning de senaste veckorna, kul! Även om vi inte kommer få använda hundarna så mycket på vår BFÖ så vill man ju få hundarna i så bra "form" som möjligt. Snart är det ju vår och folk börjar väll gå bort sig i skogarna, då måste ju hundarna va i tip top så vi kan hitta dom ;)

I söndags så bar det av till vackra Skärsviken med det gamla gänget. Där blev det först korvgrillning, vid havet, i solen! Så härligt. Det är verkligen sagolikt vackert ute i Skärsviken, älskar att vara där. Gott var det med korv också, riktigt gott och Poddan låg lugnt och tyst i basen, som alltid. Han var dock väldigt taggad när vi gav oss av, lite för taggad, så patrulleringen var inte så trevlig för han va för dragig och hetsig, hmm.. Men han tog upp vinden riktigt fint och efter bara ett par sekunders gnäll och dragande så stannade han upp, tänkte efter och satte sig ner! Yes, snyggt Podd, han börjar tänka! ^^ Han sitter också riktigt fint, stilla och tyst medan vi riktar in oss på vinden och sedan ger jag honom ett varsågod att springa in till figgen.

Igår så åkte vi upp till Veda för att träna lite med Kristina och Annica. Vi höll till vid några gamla bodar och ett par lite större herrgårdar. Odd fick börja patrullera och precis som förra gången så var han övertaggad och själva patrulleringen var inte alltför trevlig. Vi gick runt det ena huset och på kortsidan så var det en liten uppförsbacke och sedan en stor snöhög å bakom den va det andra huset. Figgen kom smygande längs långsidan på det huset och upp bakom snöhögen. Jag tror att han tog upp ljudet ganska sent, han va som sagt lite upphetsad och okoncentrerad, ville hellre följa spåren efter där vi hade gått innan. Men när han fick upp figgen och tillslut satte sig ner så höll han i rätt bra, pep ett par gånger, men anar tyst och stilla.

Sedan så patrullerade vi även längs en väg där vi hade lagt ut en ryggsäck på ena sidan så att de skulle få vind på den. Oddan tog upp vinden men, åter igen, så va han hetsig i patrulleringen och han gjorde ingen fin markering utan drog bara järnet ner till väskan. Fortsatte sedan patrulleringen, samma dryga podd som förut, och efter ett tag så kom ljudet på vänster sida där det lutade väldigt brant uppför å mycket snö va det såklart. Men han tog ljudet riktigt fint, lite sent kanske enligt figgen, men han riktade upp sig bra och åter igen efter ett par sekunder så kom han på sig själv och satte sig ner. Efter att ha suttit tyst och stilla å fokuserat ett tag så fick han springa upp till figgen, eller snarare kravla sig upp till figgen genom all snö. De andra hundarna tyckte inte riktigt att det var värt att pulsa sig ända upp till figgen, men inte poddan inte! Han skulle upp han, såklart :)

Allt som allt så hade han ju riktigt fina markeringar men var inte så trevlig under själva patrulleringen. Ska försöka jobba med det genom att dels träna in ordet "sakta" vid sidan om och under själva patrulleringen hålla honom i kortare koppel så länge han drar och katapultstartar för att sedan ge honom eftergift på kopplet när han taggar ner och börjar ta det lite lugnare. På det sättet slipper jag få alla dessa stopp och hack som kommer om jag ska stanna varje gång han drar och slipper förhoppningsvis även att han snurrar tillbaka till/bakom mig för att sedan sticka iväg igen. Vi får se hur det går, lir bevakningsträning ute i skärsviken igen imorgon.

Antagningsprövningar

Tisdagen förra veckan så kravlade jag mig upp kl 04:30 för att hoppa på tåget till Stockholm kl 05:04. Inte så jävla pigg var jag och inte så mycket sömn hade jag fått, eller fick på resan ner heller för den delen, men runt niotiden så var jag i alla fall framme i sthlm. Efter lite lätt förvirring så lyckades jag även hitta till T-centralen och i sista sekunden kliva på, rätt, tåg till Gärdet. Här så hade jag skrivit ut en fin vägbeskrivning från till Rekryteringsmyndigheten från deras hemsida, men antingen så är jag väldigt dålig på att följa vägbeskrivningar eller så fattades det en viktig del i deras vägbeskrivning.. Jag tror faktiskt på det senare. Gick i alla fall lite för långt och fick gå tillbaka en bit men det gjorde inget för jag var ändå så pass tidig.

Väl framme så fick jag skriva in mig och gå upp till logementet å låsa in mina saker (proven hölls över två dagar så man fick sova över där) för att sedan  gå och käka lunch på en restaurang i samma hus. Sedan kl halv ett så var det samling och information och sedan göra ett inskrivningsprov. Först fick vi svara på diverse frågor om oss själva, vänner, familj, skolan med mera för att sedan sätta igång med Intelligenstestet. Det var inte som ett vanligt IQ-test, det var svårt, stundvis stressigt och väldigt koncentrationskrävande. Det var tio olika deltester som man skulle klara under 80 minuter och vissa uppgifter var även på tid. De va allt från ordkunskap: para ihop synonymer och motsatser med diverse omöjliga ord (jag som tycker jag har ett helt ok ordförråd hade svårt med många av orden), 3D-tänkande: "bygga ihop" ritningar av papperslådor i tanken, hitta diverse komplicerade klossar som passar ihop, på några sekunder avgöra om två tärningar kan vara likadana eller inte, räkna ut diverse möjliga och omöjliga mönster och hitta fortsättningen på dom och ja, med mera. Lätt var det inte, särskilt med några timmars sömn för lite men det va ganska roligt och intressant ändå.

Sen hanns det med att göra alla medicinska tester, BMI, synkoll och hörseltest. Allt det gick bara bra och jag fick inga anmärkningar där. Dock så ligger min BMI på 19, alltså 0,5 ifrån underviktig, så jag kommer satsa på att gå upp lite i vikt, i muskler såklart!
Sen va det ju muskelstyrkan som testades också, med hjälp av en ISOKAI maskin. Kort sagt så fick man typ göra marklyft i en slags maskin. Ja har aldrig gjort marklyft förut och ja, det gick inge bra. Jag fick en 2a, vilket är precis godtagbart. Självklart är jag inte nöjd, men jag vet att jag inte hunnit bli så stark som jag vill än och det har bara stärkt min beslutsamhet att få ett ännu bättre resultat nästa gång! Sen sa dom också att man ganska lätt kan ta sig upp en eller ett par nummer med lite teknik, så jag måste hitta en skivstång å träna teknik med nu då.

Sen så hanns det inte med mer den dagen och kvällen spenderades med att käka middag, se på tv och hänga på logementet å prata (dock så låg jag lite halvt däckad pga sömnbrist och, såklart, en förkylning som kröp sig på, så jag bidrog inte så överdrivet mycket till konversationen).

Dagen efter så vart det bara samtalet med psykologen, cykeltestet och ett avslutande samtal med en yrkesvägledare kvar för mig. Efter lite väntan så fick jag komma in till psykologen och där satt vi och samtalade i en ca 45 minuter kanske. Det gick bra och jag kände mig avslappnad genom hela samtalet, trotts att man inte riktigt visste hur man skulle svara på alla frågor. I slutet fick jag även veta mitt resultat på testet vi gjorde dag ett och hör å häpna, jag fick full pott! 9 av 9 (allt räknas från en skala ett till nio). Känndes riktigt jäkla bra måste jag säga. Sen fick jag veta hos yrkesvägledaren att jag hade fått 7 i tjänstbarnet och 7 i lämplighet för befälsbefattning hos psykologen, vilket tydligen också va riktigt bra resultat! Inte ofta de ger ut så höga siffror till så unga människor sa han.

Sån tur är så gäller ju alla de medicinska testerna, I-testet och resultatet hos psykologen i ett års tid så jag behöver alltså inte göra om dom när jag söker igen till hösten. För att jag kommer söka igen då, för jag fick nämligen inte göra cyklingen eftersom jag vart sjuk.. lite surt, men kanske ändå lika bra, dels för att jag inte hade fått det resultat som jag velat och dels för att det faktiskt inte va några intressanta regementen som anställde denna omgång. Därför känns det faktiskt bättre att vänta tills det faktiskt dyker upp någonting jag tycker verkar mer intressant och söka då, troligtvis till början på nästa år, så jag alltså får göra fystesterna till hösten. Då har jag även tid för att träna upp mig själv riktigt jävla ordentligt så att jag får de resultat jag vill ha på styrkan och konditionen!